CES stärker arbetet med klimakterievård och kvinnohälsa

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) får ett nytt uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och tio miljoner kronor i statsbidrag. Målet är mer jämlik klimakterievård, endometriosvård och bättre kvinnohälsa, med särskilt fokus på kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden.

Projektet pågår från maj 2026 till december 2028. Under åren 2026–2027 avsätts sammanlagt tio miljoner kronor för arbetet. Uppdraget kopplar till Regionfullmäktiges budget 2025, där målet är att göra vården vid klimakteriebesvär och endometrios mer tillgänglig, jämlik och ändamålsenlig.

Stärker klimakterievård i utsatta områden

Uppdraget bygger vidare på en analys som CES gjorde 2024. Analysen visade tydliga skillnader mellan kommuner och stadsdelar när det gäller diagnos och behandling av klimakteriebesvär och en stillastående utveckling i vård av barn med endometrios.

Resultaten visade bland annat att:

• högre inkomst och längre utbildning hänger ihop med större chans att få diagnos och hormonbehandling för klimakteriebesvär
• kvinnor födda i Afrika söder om Sahara får mer sällan klimakteriediagnos och hormonbehandling än kvinnor födda i Sverige
• strukturella hinder gör det svårare för kvinnor med låg socioekonomi eller migrationsbakgrund att söka vård för klimakteriebesvär.
• vanligaste åldern för vård av endometrios är 36–46 år, trots att majoriteten har sin symtomdebut före 20 års ålder
• andelen som vårdas för endometrios i åldersgruppen 15–19 år har inte ökat i samma utsträckning som för övriga åldersgrupper de senaste tio åren.

Det nya uppdraget ska bidra till att minska dessa skillnader.

Bättre bild av diffusa symtom och vårdflöden

Två centrala mål är att skapa bättre kunskap om hur kvinnor med klimakterierelaterade eller diffusa besvär möter vården samt göra insatser för identifiering och omhändertagande av barn med endometrios.

Inom projektet ska CES bland annat uppdatera statistiken om klimakteriet och endometrios fram till och med 2026, analysera hur många kvinnor som söker primärvård för sina besvär, beskriva vanliga symtom under perimenopaus och innan endometriosdiagnos, hur de kodas i primärvården samt kartlägga samsjuklighet, vårdkonsumtion och skillnader mellan olika grupper.

Den fördjupade kunskapen ska lägga grunden för åtgärder som minskar ojämlikheter och ger kvinnor mer träffsäker vård.

Nya arbetssätt och kompetenshöjande insatser

En stor del av uppdraget handlar om att ta fram konkreta, genomförbara insatser och arbetssätt som kan användas i primärvården och andra verksamheter. Projektet omfattar bland annat att:

• genomföra kvalitativa studier med kvinnor med migrationsbakgrund och låg socioekonomisk position om hur de upplever klimakteriet och vården
• samla vårdpersonalens erfarenheter i utsatta områden, till exempel om hinder, utbildningsbehov och organisatoriska förutsättningar
• samskapa kulturellt anpassade, implementeringsklara arbetssätt och insatser som stärker klimakterievården och kommunikationen i primärvården
• ta fram kompetenshöjande insatser för personal som möter barn och unga med endometrios.

Kunskapen som tas fram kommer spridas till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, kunskapsstyrningen, regionala programområden och andra berörda aktörer. Den kommer också vara direkt relevant för invånare och vårdgivare. På längre sikt kan effekterna följas upp genom patientenkäter, folkhälsoenkäter och data om vårdkonsumtion.

Foto: Mostphotos

Publicerad 2026-06-04