Asylsökande söker vård i senare skede

Asylsökande står för en mycket liten del av den totala vårdkonsumtionen i Stockholms län. Asylsökande har mer sällan kontakt med öppenvård jämfört med folkbokförda samtidigt som de får slutenvård i högre grad. Det gäller både barn och vuxna, visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Rapporten kartlägger vårdmönster bland asylsökande i Stockholms län under åren 2017–2019, för att regionen ska kunna planera för framtida vårdbehov. De asylsökandes vårdmönster har sedan jämförts med vårdmönstret hos personer som var folkbokförda i Stockholms län under samma tidsperiod.

Asylsökandes vård, beroende på vårdnivå och år, utgjorde 0,1–0,6 procent av den totala vårdkonsumtionen. Dock finns skillnader mellan asylsökandes och folkbokfördas vårdmönster.

Mindre kontakt med öppenvården

Asylsökande barn hade mer sällan kontakt med specialiserad öppenvård jämfört med folkbokförda barn. Däremot hade de betydligt mer kontakt med slutenvård jämfört med folkbokförda barn. Detta mönster sågs även bland vuxna.

– Att asylsökande får vård inom specialiserad öppenvård i lägre grad, samtidigt som de får vård inom slutenvård i högre grad, kan tyda på att asylsökande väntar längre och söker vård först när besvären försämrats avsevärt, säger Johan Åhlén, enhetschef på CES.

Asylsökande barn får mer psykiatrisk slutenvård

En annan skillnad är att asylsökande barn till större del får vård på grund av psykiatriska tillstånd jämfört med folkbokförda barn.Skillnaden var allra tydligast för slutenvården. Av folkbokförda barn som fått vård under de undersökta åren hade endast 0,2 till 0,3 procent fått det inom den psykiatriska slutenvården. För asylsökande barn var denna andel 1 till 3 procent.

– Asylsökande behöver troligen tydligare information om sina rättigheter till vård. Vården behöver också bli mer tillgänglig för människor som söker asyl i Sverige, säger Johan Åhlén.