Det finns egentligen inte några skillnader i vad som är näringsriktig mat för barn och vuxna. Den snabba tillväxten och utvecklingen under de första levnadsåren i kombination med att små barn inte kan äta så stora portioner ställer dock krav på att maten måste vara mer energi- och näringsrik.
Förskoleåldern är en period då framtida matvanor och smakpreferenser grundläggs samtidigt som den präglas av regelbundna förändringar genom en stegvis övergång från barnmat till i det närmaste vuxenmat.
Det ettåriga barnet behöver till exempel ha en något fetare och mindre fiberrik mat än vuxna, men redan från två års ålder finns det inte längre några näringsskäl att äta annorlunda än vuxna. Förskoleåldern kan därmed ses som en period när barnet behöver tränas i att utveckla preferens för många olika smaker, livsmedel och maträtter för att ungefär vid skolstart kunna äta samma typ av livsmedel och maträtter som de vuxna.
De tre energinivåer som anges nedan för barn 1–9 år följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012).
Energinivåerna är beräknade på gruppnivå och ska inte tolkas som råd för enskilda individer eftersom behovet av energi (kalorier) varierar med ålder, kön, vikt och graden av fysisk aktivitet, och kan också variera från dag till dag.
Barn 1–9 år är indelat i tre energinivåer:
För varje energinivå hittar du ett pdf-dokument med förslag på livsmedel inom varje livsmedelskategori med portionsstorlekar och antal portioner per vecka.
Klicka på de pdf-dokument för respektive energinivå du är intresserad av och läs mer.
I de nordiska rekommendationerna betonas helheten i kosten, det vill säga vilka generella matmönster som är hälsosamma. Tonvikten läggs på att äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fullkorn samt att välja magra mjölkprodukter och vegetabiliska oljor eftersom de har samband med en minskad risk för viktuppgång och olika sjukdomar. Daglig fysisk aktivitet rekommenderas som en del av en hälsosam livsstil tillsammans med en balanserad kost.
Tillräckligt med fysisk aktivitet kan förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, benskörhet och vissa typer av cancer. Det är också lättare att hålla vikten om man är fysiskt aktiv. Att minska stillasittandet är lika viktigt som att vara fysiskt aktiv.
För småbarn 0–5 år är det viktigt att varje dag ge möjlighet till fysisk aktivitet genom lek och rörelse, aktiva transporter och utevistelse. För äldre barn rekommenderas minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet per dag. Muskel- och skelettstärkande aktivitet bör utföras minst tre dagar i veckan. Sammantaget bör aktiviteterna vara så varierade som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet.
Nya Nordiska Näringsrekommendationer (NNR2022) kommer att ta hänsyn till både hälsa och hållbarhet. I samband med detta kommer Livsmedelsverket också att förnya sina kostråd. Matguidens råd om mat för olika målgrupper och energinivåer kommer därefter att uppdateras i enlighet med nya NNR 2022 och de nya kostråden.
