Evidensbaserade insatser inom kommuner
Här kan du läsa om evidensläge och praktiska insatser för att arbeta hälsofrämjande med mat inom verksamheter på kommunal nivå.
Kommunens arbete med att främja hälsosamma matvanor kan ske på olika nivåer från policy till insatser riktade till individer inom förskola, skola, äldreomsorg, gruppbostäder och olika fritids- och kulturverksamheter. En avgörande framgångsfaktor för det hälsofrämjande arbetet inom alla verksamheter är att personalen har nödvändig kompetens inom området mat och måltider.
Utbildning och insatser i matmiljön är effektiva för att förbättra matvanorna bland barn och ungdomar i skolan. Att involvera föräldrarna har ytterligare positiv effekt. Insatserna bör förläggas över minst ett år och undervisning om hälsosamma matvanor bör ingå i den ordinarie läroplanen. Att införa en policy kring mat och måltider har också visat sig leda till bättre matvanor bland barn, både i skolan och på fritiden. En kostpolicy kan till exempel innefatta riktlinjer om näringsriktiga måltider till lunch och frukost och hälsosamt livsmedelsutbud i skolans kafeteria.
Effekter på jämlikhet i hälsa
Kunskapsläget är oklart gällande effekter på jämlikhet i hälsa, men nordiska studier tyder på att insatser i skolan kan leda till positiva effekter på matvanor även hos barn från familjer med låg socioekonomi. Flera studier tyder dock på att det främst är flickorna som gynnas av dessa insatser.
Livsmedelsverket har tagit fram nationella riktlinjer för måltider i skolan som fungerar som ett stöd i arbetet för hälsosamma och hållbara matvanor. Riktlinjerna vänder sig både till skolledningen och till de som planerar, lagar och serverar skolmåltider samt till pedagogisk personal. Livsmedelsverkets Måltidsmodell är exempel på ett stöd till skolornas arbete och består av sex olika delar som tillsammans främjar en god måltidsmiljö. De olika delarna anger att skolmåltiden bör vara god, trivsam, näringsriktig, miljösmart, säker och integrerad. Livsmedelsverket erbjuder också utbildning och pedagogiskt material till skolor.
Läs mer:
Program och verktyg för hälsosamma matvanor bland barn och ungdomar
Nedan listas program och verktyg som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och Karolinska institutet erbjuder skolan i sitt arbete med att främja hälsosamma matvanor bland barn och ungdomar:
SkolmatSverige är ett kostnadsfritt webbverktyg som tillhandahåller hjälp till skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla skolmåltidernas kvalitet utifrån ett helhetsperspektiv. Som kommun finns möjlighet att ta fram rapporter som ger en samlad bild av måltidskvaliteten i kommunen och att identifiera både framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter.
Med hjälp av olika enkäter kan skolan utvärdera sitt eget arbete med att främja hälsosamma matvanor i skolan. Varje enkät genererar en resultatrapport som skolan kan använda som underlag till förbättringar och nya satsningar på skolmåltiderna samt till förvaltning av det som fungerar bra. Användningen av verktyget har visats leda till högre skolmåltidskvalitet.
Läs mer:
Elevhälsoportalen är ett kostnadsfritt verktyg för skolor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete gällande nio hälsoområden, däribland matvanor. Fokus ligger på strukturellt och långsiktigt arbete och alla föreslagna insatser är evidensbaserade.
Portalen tillhandahåller självbedömningsenkäter där skolan kan kartlägga sitt hälsofrämjande arbete och behov av insatser för att på bästa sätt främja hälsosamma matvanor. Skolan kan skapa en handlingsplan för att planera, implementera och utvärdera sina insatser. Insatserna på Elevhälsoportalen har fokus på skolans miljö och kan på så sätt också bidra till en ökad jämlikhet i hälsa.
Läs mer:
En Frisk Skolstart är ett familjestödprogram som genomförs av elevhälsans medicinska insats och av lärare och riktar sig till alla barn i förskoleklass eller årskurs ett och deras föräldrar. Programmet har utvecklats i resurssvaga områden och fokuserar på hela familjen. Åtgärderna har som syfte att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt att förebygga övervikt och fetma. Programmet bygger på den senaste forskningen inom området och har utvärderats i flera studier med positiva resultat gällande barnens matvanor.
Läs mer:
Forskning visar att insatser i förskolan kan ha positiv effekt på barns matvanor. De insatser som visat bäst effekt är teoribaserade, fokuserar på förskolemiljön och innefattar utbildning av både personal och föräldrar. Det saknas dock i nuläget studier gällande effekter på jämlikhet i hälsa av insatser i förskolan.
Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan ger stöd till förskolechefer, måltidspersonal och pedagoger i det hälsofrämjande arbetet och för att kunna erbjuda förskolebarn hälsosamma och hållbara måltider av god kvalitet. Även för förskolor används Måltidsmodellens sex delar för goda, trivsamma, näringsriktiga, miljösmarta, säkra och integrerade måltider. Livsmedelsverket har också utbildning och pedagogiskt material för förskolepersonal att använda i arbetet med att främja hälsosamma matvanor.
Läs mer:
Verktyg för att främja hälsosamma matvanor bland barn
Nedan visas det verktyg som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin erbjuder förskolan i sitt arbete med att främja hälsosamma matvanor bland barn:
Elevhälsoportalen är ett kostnadsfritt verktyg för skolor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete gällande nio hälsoområden, däribland matvanor. Fokus ligger på strukturellt och långsiktigt arbete och alla föreslagna insatser är evidensbaserade.
Elevhälsoportalen erbjuder stöd till förskolors arbete med att främja hälsosamma matvanor bland småbarn. Självbedömningsenkäter finns för att utvärdera förskolans hälsofrämjande arbete och identifiera behov och förbättringsmöjligheter. Förskolor kan också skapa en egen handlingsplan för att sätta upp mål för specifika insatser och för att följa upp och utvärdera dessa.
Läs mer:
Måltidsinsatser som genomförs specifikt på äldreboenden indikerar goda effekter på mat- och energiintag, men mer forskning behövs inom detta område.
Livsmedelsverket har tagit fram Nationella riktlinjer för måltider inom äldreomsorgen baserat på vetenskapligt underlag. En av de största utmaningarna bland äldre är risken för undernäring. Måltiderna behöver därför anpassas till varje individ och utgå från deras önskemål, hälsotillstånd och aptit. Riktlinjerna är ett stöd till alla berörda i måltidsverksamheten inom äldreomsorgen, från beslutsfattare till måltidschefer och vård- och omsorgspersonal. Livsmedelsverkets Måltidsmodell ingår som stöd till att främja hälsosamma matvanor inom äldreomsorgen och betonar vikten av goda, trivsamma, näringsriktiga, miljösmarta, säkra och integrerade måltider.
Livsmedelsverket erbjuder utbildningar och kunskapsstöd till personal inom äldreomsorgen i deras arbete med att främja hälsosamma matvanor.
Läs mer:
Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp i samhället och har en markant ökad risk för ohälsa och förtida död till följd av ohälsosamma levnadsvanor. Dessa individer kan ha svårigheter med mat och ätande överlag och med att förstå konsekvenser av olika livsmedelsval. Därför behöver de stöd till hälsosamma matvanor för att främja en god hälsa och förebygga sjukdom. Personal i gruppbostäder har här en nyckelroll i att leda och inspirera till hälsosamma matvanor.
Kunskapsläget om effektiva insatser för hälsosamma matvanor bland personer med intellektuell funktionsnedsättning är oklart då det råder brist på studier av hög kvalitet. En kunskapsöversikt visar dock att multikomponentinsatser som innefattar hälsoutbildning tillsammans med andra komponenter (till exempel hembesök) kan leda till bättre matvanor. Men mer forskning på området behövs.
Livsmedelsverket tillhandahåller stöd till gruppbostäder för deras arbete med att främja hälsosamma matvanor bland sina boende. Det innefattar utbildning om mat och hälsa generellt och kring ledarskap samt hur främjandet av hälsosamma matvanor kan inkluderas i policyer, riktlinjer och handlingsplaner.
Läs mer:
Nätverk
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Livsmedelsverket driver tillsammans ett nätverk för alla som arbetar med att främja hälsosamma matvanor bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nätverket är öppet för alla yrkesgrupper och anordnar träffar regelbundet.
Läs mer:
- Nätverket Mat och måltider i LSS-verksamheter (livsmedelsverket.se)
- Mat och måltider i gruppbostäder (LSS) (livsmedelsverket.se)
Program för att främja hälsosamma matvanor
Nedan listas program framtagna för att främja hälsosamma matvanor bland personer med intellektuell funktionsnedsättning av Karolinska Institutet i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Programmet Hälsofrämjande gruppbostad är utvecklat av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Region Stockholm och pågick under 2008-2013. Programmet visade en positiv effekt på fysisk aktivitet hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och på personalens arbetsrutiner. I programmet finns tre huvudkomponenter; ett hälsoombud utsedd i personalgruppen som får stöd och kompetensutveckling; en studiecirkel för personalgruppen för att diskutera rutiner och förhållningssätt; samt en studiecirkel för de boende där de får stöd i att göra hälsosamma livstilsval. Hälsofrämjande gruppbostad erbjuder lättläst material i form av flera korta foldrar som kan användas i samtal om matvanor utifrån olika teman.
Läs mer på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins webbplats:
Hälsan spelar roll är en hälsokurs för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Materialet som utvecklades i USA, har översatts och anpassats till svenska förhållanden av experter vid Akademiskt Primärvårdscentrum, Region Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet. Kursen vänder sig till personer med LSS-insats (insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och innefattar 37 lektioner om kroppen och hälsosamma levnadsvanor i teori och praktik. Kursen ges under 18 veckor där deltagarna sätter upp egna mål som sedan följs upp. Kursen leds av personal från daglig verksamhet, LSS-boende eller inom den kommunala hälso- och sjukvården riktad till LSS. En första utvärdering har visat på positiv effekt på fysisk aktivitet och på fysisk funktion, men mer forskning behövs.
Läs mer:
- Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. 2017.
- Micha R, Karageorgou D, Bakogianni I, Trichia E, Whitsel LP, Story M, et a. Effectiveness of school food environment policies on children’s dietary behaviors: A systematic review and meta-analysis. PLoS ONE (2018) 13(3):e0194555.