Maten påverkar vår hälsa och kan spela roll i utvecklingen av olika sjukdomar. Den här sidan handlar om matrelaterade sjukdomar samt forskningsläget kring mat och sjukdom.
Vikten av en varierad kost
Tidigare har det ofta studerats hur enskilda näringsämnen påverkar olika sjukdomstillstånd medan det i dag finns ett intresse hur helheten av hur vi äter, kostmönstret, påverkar hälsan. Eftersom vi äter sammansatta måltider, och inte enskilda näringsämnen eller livsmedel, ger forskning på kostmönster en bra bild av hur vårt vardagliga ätande påverkar hälsan. En viktig del av en hälsosam kost är att äta varierat. Om man äter olika slags mat i lagom mängd får man lättare i sig alla näringsämnen som kroppen behöver och är viktiga för immunförsvaret.
Kostmönster som förebygger ohälsa
Det finns flera olika kostmönster som har visat sig vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Dessa kostmönster är främst baserade på livsmedel från växtriket och är rika på fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, bär, nötter och frön, baljväxter, fisk och vegetabiliska oljor samt innehåller mejeriprodukter med lägre fetthalt och en lägre andel kött och fågel. Livsmedel som anses mindre hälsosamma är charkprodukter, rött kött, friterad mat, raffinerade spannmålsprodukter och livsmedel med mycket mättat fett eller tillsatt socker eller salt.
En kost som främst är baserad på livsmedel från växtriket har i flertal studier kopplats till lägre risk för övervikt och obesitas (fetma), diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.
Livsmedel som ingår i ett hälsofrämjande kostmönster
Ett hälsofrämjande kostmönster är främst baserad på livsmedel från växtriket.
Grönsaker
Fullkornsprodukter
Frukt och bär
Nötter och frön
Baljväxter
Fisk och skaldjur
Vegetabiliska oljor
Magra mejeriprodukter
Låg andel fågel och kött
Specifika kostmönster som har studerats är Medelhavskosten, Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH), nordisk kost och en växtbaserad kost. Dessa kostmönster har alla gemensamma huvudkomponenter men skiljer sig åt avseende specifika livsmedel.
Medelhavskosten fanns i länder kring Medelhavet i mitten av 1900-talet där man på den tiden hade lägre förekomst av kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer tillsammans med en längre livslängd.
DASH är ett kostmönster som tagits fram av amerikanska forskare i syfte att förebygga och behandla högt blodtryck.
Den nordiska kosten har samma typ av livsmedel som Medelhavskosten men livsmedlen är odlade, producerade eller fiskade i de nordiska länderna.
Det finns flera sätt att komponera ett hälsosamt kostmönster där varje individ själv kan anpassa sina matvanor efter kultur och tradition. Denna valfrihet ger utrymme för flexibilitet och möjliggör stor variation inom olika livsmedelskategorier och rätter från olika matkulturer.
Ett kostmönster med hög andel livsmedel från växtriket och låg andel livsmedel från djurriket är dessutom mer hållbart ur en klimat- och miljösynpunkt.
Kan vi minska risken för sjukdomar med bra matvanor?
Historiskt sett har undernäring och infektionssjukdomar varit stora hot mot folkhälsan. I dag är det obesitas (fetma) och kroniska sjukdomar som främst bidrar till ohälsa och förtida död i befolkningen.
De främsta riskfaktorer som bidrar till sjukdom och förtida död i Sverige är tobak, högt blodtryck, olika kostfaktorer, högt blodsocker, högt BMI, alkohol och högt LDL-kolesterol (Low density lipoprotein). De flesta av dessa faktorer är relaterade till ohälsosamma matvanor.
Det finns ett tydligt samband mellan socker och bland annat obesitas, typ 2-diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck. Tillsatt socker och sockersötade drycker ökar risken för ohälsa och därmed bör konsumtionen vara så låg som möjligt och insatser tillsättas för att minska sockerkonsumtionen i Sverige.
I listan nedan visas de kostfaktorer som bidragit mest till antal förlorade levnadsår med full hälsa, funktionsnedsättning och förtida död (DALY, Disability Adjusted Life Years).
Kostfaktorer som bidrar till förlorade levnadsår med full hälsa
lågt intag av fullkorn
högt intag av rött kött
lågt intag av baljväxter
högt intag av processad kött
högt intag av salt
lågt fruktintag
lågt fiberintag
lågt grönsaksintag
högt intag av transfetter
lågt intag av nötter och frön
lågt intag av fleromättat fett
högt intag av sötade drycker
lågt intag av omega-3-fetter
lågt intag av mjölkprodukter
lågt intag av kalcium
Sammantaget beror 15 procent av alla förtida dödsfall i Sverige på kostfaktorer, vilket visar på matens viktiga roll för folkhälsan.
Få överblick över sjukdomsbördan i Sverige och Stockholms län
I det interaktiva verktyget Global Burden of Disease (GBD) Compare redovisas förtida död och nedsatt funktion från över 300 sjukdomar och skador, där över 80 riskfaktorer ingår såsom matvanor och andra levnadsvanor.
I Sverige serveras dagligen runt tre miljoner måltider i förskola, skola, vård och omsorg och ungefär hälften av alla offentliga måltider serveras inom restaurangbranschen. Det är av stor vikt att måltiderna är näringsriktiga och framtagna utifrån ett hälsoperspektiv.
Övervikt och obesitas är ett växande hälsoproblem i hela världen. Övervikt innebär ett BMI (body mass index, kroppsmasseindex) mellan 25 och 30 kg/m2 och obesitas ett BMI högre än 30 kg/m2. Obesitas klassas i dag som en sjukdom. I Sverige har mer än varannan vuxen övervikt eller obesitas och andelen ökar med åldern. Övervikt är vanligare bland män än kvinnor medan förekomsten av obesitas ligger på cirka 15–20 procent för både män och kvinnor. I åldersgruppen 45–64 år har minst 20 procent av befolkningen obesitas.
Konsekvenserna av övervikt och obesitas kan ses både på individ- och samhällsnivå. För individen medför tillståndet en högre risk för andra sjukdomar. Vid övervikt och obesitas påverkas hela kroppen med allt ifrån ökade blodfetter, åderförfettning och högt blodtryck till insulinresistens, låggradig kronisk inflammation och försämrat immunförsvar. Obesitas kan på sikt även leda till hjärt-kärlsjukdom, diabetes, njursjukdom och cancer.
Obesitas har i dagens samhälle även en svårt stigmatiserande effekt, vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. På samhällsnivå innebär obesitas stora kostnader för hälso- och sjukvård samt förlorad produktivitet. Om den ökande trenden med andel vuxna med obesitas fortsätter i samma takt som hittills beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för denna sjukdom att nå 42 miljarder kronor år 2030.
Orsaker till ökad obesitas finns i livsmiljön
Övervikt och obesitas kan enkelt beskrivas som en följd av ett för högt energiintag och för lite fysisk aktivitet vilket resulterar i en positiv energibalans. Orsaker bakom den ökande förekomsten av obesitas i befolkningen kan hittas i livsmiljön, där energirik mat har blivit mer lättillgänglig till lägre pris samtidigt som arbete och transport inte kräver lika mycket fysisk aktivitet som förr. Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet på befolkningsnivå behöver vara långsiktiga och riktas både till individer och deras sociala och fysiska miljö.
Forskning visar tydligt att hälsosamma matvanor kan minska risken för övervikt och obesitas. För att kunna minska sin vikt visar studier särskild betydelse av intag av frukt, grönsaker och fibrer samt restriktioner av portionsstorleken. Det finns därmed stora möjligheter att påverka den egna hälsan.
I dag lever mer än två miljoner människor i Sverige med hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor.
Ohälsosamma matvanor är största riskfaktor
Ohälsosamma matvanor är den levnadsvana som bidrar allra mest till hjärt-kärlsjukdom i Sverige, följt av rökning, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Lågt intag av fullkorn och baljväxter, och högt intag av rött kött och charkprodukter med hög salthalt är de viktigaste kostrelaterade riskfaktorerna. Internationella studier visar att mättat fett från djurriket kan kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, medan omättat fett kan kopplas till minskad risk. Kostmönster som Medelhavskost, DASH och nordisk kost, är kopplade till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Fler än en halv miljon vuxna lever med diabetes i Sverige i dag. Det finns dock ett stort mörkertal då många får diagnosen först efter flera år. Omkring 85–90 procent av dessa har typ 2-diabetes.
Går att förebygga nästan all typ 2-diabetes
Nästan all typ 2-diabetes anses vara möjlig att förebygga genom hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Studier visar att ett hälsosamt kostmönster, som till exempel Medelhavskosten, samt intag av frukt och bär, är förknippat med minskad risk för typ 2-diabetes. Ett kostmönster med lite kolhydrater och mycket fett och protein från djurriket är kopplat till en ökad risk. En växtbaserad kost har även visats vara kopplat till minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes.
Ändrade mat- och motionsvanor för individer med nedsatt glukostolerans (prediabetes) har visat sig vara effektivare i att förebygga diabetes än medicinsk behandling med läkemedel.
Cancer tillhör en av de stora folksjukdomarna i Sverige och uppskattningsvis kommer var tredje person att drabbas av cancer någon gång i livet. Antalet cancerfall har ökat med 21 procent det senaste decenniet, vilket bland annat beror på en ökad befolkning och högre medellivslängd, då hög ålder ökar risken för att utveckla cancer.
Förändrade levnadsvanor bakom ökning
De cancerformer som påverkas av matvanor är bland annat cancer i magsäck, bukspottkörtel, gallblåsa, lever, njurar, tjock- och ändtarm, bröst, äggstockar, livmoder och prostata. En del av dessa cancerformer påverkas indirekt av matvanor genom att vara kopplade till övervikt och obesitas. Tack vare bättre behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder har cancerdödligheten minskat det senaste decenniet.
Bland matvanor är ett högt intag av rött och processat kött (charkprodukter) samt ett lågt intag av frukt och grönsaker, kostfibrer och kalcium de faktorer som bidrar mest till en ökad risk för cancer.
Mat och immunförsvar
Immunförsvaret påverkas av en lång rad faktorer utöver våra gener. Hög ålder, kroniska sjukdomar, stress, rökning, alkoholkonsumtion, sömnbrist, övervikt och brist på viktiga näringsämnen kan alla påverka immunförsvaret negativt.
Med en varierad kost bestående av frukt, bär, grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frön samt fet fisk och vegetabiliska oljor är det större chans att man får i sig alla näringsämnen som är viktiga för immunförsvaret, såsom vitamin C, vitamin D och vitamin E, selen, zink och fleromättade fetter. Ytterligare näringsämnen som har betydelse för ett välfungerande immunförsvar är vitamin A, vitamin B6, vitamin B12, folat, järn, magnesium och koppar.
Obesitas påverkar immunförsvaret negativt
Obesitas har en negativ inverkan på immunförsvaret genom att leda till en kronisk låggradig inflammation, vilket ytterligare kan förvärras av en dålig näringsstatus. Det så kallade västerländska kostmönstret med ett högt innehåll av kött, raffinerade spannmålsprodukter, socker, salt och mättat fett är kopplat till obesitas och låggradig inflammation. Det finns dock inget som tyder på att immunsystemet kan stärkas och inflammationen minskas om man inte har näringsbrist, det vill säga immunsystemet blir inte starkare genom att överdosera specifika näringsämnen.
Obesitas är även en riskfaktor för metabolt syndrom vilket innefattar minst två av följande tillstånd: högt blodtryck, förhöjda blodfetter, låga nivåer av HDL-kolesterol (High density lipoprotein), nedsatt glukostolerans eller typ 2-diabetes. Metabolt syndrom påverkar också immunsystemet negativt.
Få överblick över hälsa och sjukdom i Stockholms län
Cena H, Calder PC. Review – Defining a Healthy Diet: Evidence for the Role of Contemporary Dietary Patterns in Health and Disease. Nutrients. 2020; 12, 334:doi:10.3390/nu12020334.
Aune D. Plant Foods, Antioxidant Biomarkers, and the Risk of Cardiovascular Disease, Cancer, and Mortality: A Review of the Evidence. Adv Nutr. 2019;10:S404-S421.
Hemler EC, Hu FB. Plant-Based Diet for Cardiovascular Disease Prevention: All Plant Foods Are Not Created Equal. Current Atherosclerosis Reports. 2019;21:18.doi: 10.1007/s11883-019-0779-5.
Satija A. Hu FB. Plant-based diets and cardiovascular health. Trends in Cardiovascular Medicine. 2018; 28:437-441.
Qian F, Liu G, Hu FB, Bhupathiraju SN, Sun Q. Association Between Plant-Based Dietary Patterns and Risk of Type 2 Diabetes: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Intern Med. 2019; 179(10): 1335-1344. doi: 10.1001/jamainternmed.2019.2195.
SAPEA, Science Advice for Policy by European Academies. (2020). A sustainable food system for the European Union. Berlin: SAPEA. https://doi.org/10.26356/sustainablefood
Nelson ME, Hamm MW, Hu FB, Abrams SA, Griffin TS. Alignment of Healthy Dietary Patterns and Environmental Sustainability: A Systematic Review. Adv Nutr. 2016; 7:1005-05.doi: 10.3945/an.116.012567.
Hallström E, Bajzelj B, Håkansson N, Sjons J, Åkesson A, Wolk A, Sonesson U. Dietary climate impact: Contribution of foods and dietary patterns by gender and age in a Swedish population. Journal of Cleaner Production. 2021; 306:127189. doi: 10.1016/j.jclepro.2021.127189.
Patterson E, Eustachio Colombo P, Milner J, Green R, Schäfer Elinder E. Potential health impact of increasing adoption of sustainable dietary practices in Sweden. BMC Public Health. 2021; 21:1332. doi: 10.1186/s12889-021-11256-z.
Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 2020, Folkhälsomyndigheten.
Andersson E, Welin K-O & Steen Carlsson K. Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030. IHE Rapport 2018:3, IHE: Lund.
Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. 2017.
Medina-Remón A, Kirwan R, Lamuela-Raventós RM, Estruch R. Dietary patterns and the risk of obesity, type 2 diabetes mellitus, cardiovascular diseases, asthma, and neurodegenerative diseases. Critical Reviews in Food Science and Nutrition. 2018; 58(2): 262-296. doi: 10.1080/10408398.2016.1158690.
Bertoia ML, Mukamal KJ, Cahill LE, Hou T, Ludwig DS, Mozaffarian D, Willett WC, Hu FB, Rimm EB. Changes in intake of fruits and vegetables and weight change in United States men and women followed for up to 24 years: analysis from three prospective cohort studies. PLOS Med. 2015; 12(9):e1001878.
Howarth NC, Saltzman E, Roberts SB. Dietary fiber and weight regulation. Nutr Rev. 2001; 59:129-139.
Ludwig DS. The glycemic index: physiological mechanisms relating to obesity, diabetes and cardiovascular disease. JAMA. 2002; 287:2414-2423.
Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. 2021.
Brådvik G, Andersson E, Ramdén V, Lindgren P, Steen Carlsson K. Kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt-kärlsjukdom i Sverige. IHE Rapport 2021:5, IHE: Lund.
Cena H, Calder PC. Review – Defining a Healthy Diet: Evidence for the Role of Contemporary Dietary Patterns in Health and Disease. Nutrients. 2020;12:334.doi: 10.3390/nu12020334.
de Koning L, Fung TT, Liao X, et al. Low-carbohydrate diet scores and risk of type 2 diabetes in men. Am J Clin Nutr. 2011;93(4):844-50.
de Koning L, Chiuve SE, Fung TT, et al. Diet-quality scores and the risk of type 2 diabetes in men. Diabetes Care. 2011;34(5):1150-6.
Muraki I, Imamura F, Manson JE, et al. Fruit consumption and risk of type 2 diabetes: results from three prospective longitudinal cohort studies. BMJ. 2013;347:f5001.
Satija A, Bhupathiraju SN, Rimm EB, et al. Plant-based dietary patterns and incidence of type 2 diabetes in US men and women: results from three prospective cohort studies. PLoS Med. 2016;13(6):e1002039.
Gillies CL, Abrams KR, Lambert PC, et al. Pharmacological and lifestyle interventions to prevent or delay type 2 diabetes in people with impaired glucose tolerance: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2007;334(7588):299.
Steen Carlsson K, Andersson E, Lundqvist A, Willis M. Påverkbara kostnader för typ 2-diabetes år 2020 och år 2030 i Sverige. IHE Rapport 2015:1, IHE: Lund.
Socialstyrelsen. Cancer i siffror 2018 – Populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2018.
Fridhammar A, Hofmarcher T, Persson S. Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer? IHE Rapport 2020:9, IHE: Lund.
Key TJ, Bradbury KE, Perez-Cornago A, Sinha R, Tsilidis KK, Tsugane S. Diet, nutrition, and cancer risk: what do we know and what is the way forward. 2020; 368:m511.doi: 10.1136/bmj.m511.
Lundqvist A, Andersson E, Steen Carlsson K. Kostnader för cancer i Sverige idag och år 2040. IHE Rapport 2016:1, IHE: Lund.
Iddir M, Brito A, Dingeo G, Fernandez Del Campo SS, Samouda H, La Frano MR, Bohn T. Review – Strengthening the Immune System and Reducing Inflammation and Oxidative Stress through Diet and Nutrition: Considerations during the COVID-19 Crisis. Nutrients. 2020; 12:1562. Doi: 10.3390/nu12061562.
Calder PC. Nutrition and immunity: lessons for COVID-19. European Journal of Clinical Nutrition. 2021; 75:1309-1318. doi: 10.1038/s1430-021-00949-8.
De Araújo Morais AH, de Souza Aquino J, da Silva-Maia JK, de Lima Vale SH, Lima Maciel BL, Sousa Passos T. Nutritional status, diet and viral respiratory infections: perspectives for severe acute respiratory syndrome coronavirus 2. British Journal of Nutrition. 2021; 125(8): 851-862. doi: 10.1017/S0007114520003311.
Christ A, Lauterbach M, Latz E. Western Diet and the Immune System: An Inflammatory Connection. Immunity Review. 2019; 51:794-811. doi: 10.1016/j.immuni.2019.09.020.
Garcia-Montero C, Fraile-Martinez O, Gomez-Lahoz AM, Pekarek L, Castellanos AJ, Noguerales-Fraguas F et al. Review – Nutritional Components in Western Diet Versus Mediterranean Diet and the Gut Microbiota-Immune System Interplay. Implications for Health and Disease. Nutrients. 2021;13:699. doi: 10.3390/nu13020699.
Popkin BM, Du S, Green WD, Beck MA, Algaith T, Herbst CH, Alsukait RF, Alluhidan M, Alazemi N, Shekar M. Individuals with obesity and COVID-19: A global perspective on the epidemiology and biological relationships. Obesity Reviews. 2020;21:e13128. doi: 10.1111/obr.13128.
Kwok S, Adam S, Ho JH, Iqbal Z, Turkington P, Razvi S, Le Roux CW, Soran H, Syed AA. Obesity: A critical risk factor in the COVID-19 pandemic. Clin Obes. 2020;10:e12403. doi: 10.1111/cob.12403.
GBD 2019 Risk Factors Collaborators. Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990-2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. Lancet. 2020; 396:1223-49.
OECD/European Observatory on Health Systems and Policies (2019), Sverige: “Landsprofil hälsa 2019”, State of Health In the EU, OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels. ISBN 9789264673786. 3.
