Mat och hälsa
Hälsosamma matvanor bidrar till en god hälsa under hela livet och kan minska risken för flera folksjukdomar. På den här sidan kan du som arbetar med hälsofrämjande matvanor få en kort introduktion till hur olika näringsämnen påverkar hälsan i livets olika faser och råd om hur man kan äta hälsosamt.
Maten ger oss energi och näring. Energin kommer från kolhydrater, protein och fett, medan övrig näring består av vitaminer, mineraler och spårämnen.
Varierad kost och kosttillskott
I dagens samhälle där det finns tillgång till olika livsmedel är det generellt inte något problem att få i sig alla näringsämnen genom maten. Den som äter varierat behöver oftast inget kosttillskott så länge som kroppen är frisk och är välfungerande.
Energi- och näringsbehovet varierar i livets olika faser
Spädbarn och småbarn har lägre energibehov än äldre barn och vuxna. Därför behöver de äta mer näringstäta måltider, det vill säga äta mindre mat och energi men få i sig mycket näring.
För spädbarn är bröstmjölken tillräcklig som enda energi- och näringskälla ända upp till sex månaders ålder då annan mat kan introduceras. Från cirka sex års ålder är behovet av näringstät mat liknande som för en vuxen.
Under tonåren sker en tillväxtspurt och energi- och näringsbehovet ökar.
Får vi i oss tillräckligt med näring?
I dag är det relativt ovanligt med bristsjukdomar i Sverige eftersom utbudet av olika livsmedel är stort och möjliggör en varierad kost. Förr var det vanligare med brist på till exempel järn, jod, folsyra, vitamin D, vitamin A, vitamin C och vitamin B12.
Järnbrist förekommer fortfarande, framför allt hos tonårsflickor och kvinnor i fertil ålder. D-vitaminbrist kan också förekomma om solexponeringen är mycket begränsad eller intaget från maten är lågt. Detta kan påträffas hos äldre, hos de som bär heltäckande kläder på sommarhalvåret eller hos personer med mörkare hudfärg då det krävs en längre solexponering för att bilda vitamin D. Annan näringsbrist kan förekomma hos äldre som har svårt att få i sig tillräckligt med mat eller vid sjukdom.
Från brist till överflöd och dess konsekvenser
Genom evolutionen har hjärnan programmerats för att inte svälta så att kroppen tar tillvara på all den energi den kan få och belönar oss när vi äter. I dag innebär detta att en stor del av världens befolkning som lever med ett överflöd av mat äter mer än vad de behöver, vilket bidrar till övervikt och obesitas (fetma) och andra negativa konsekvenser för hälsan.
Mer än hälften av alla vuxna i Sverige lever i dag med övervikt eller obesitas och andelen ser ut att öka. Övervikt och obesitas ökar också bland barn. Förekomsten av övervikt, obesitas och sämre hälsa tenderar överlag att vara högre bland grupper med kortare utbildning och lägre inkomst.
Alla aktörer i samhället behöver arbeta tillsammans för att bromsa denna utveckling och för att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och obesitas.
Läs mer om övervikt och obesitas:
Vilken mat bör man välja för att äta hälsosamt?
Ett hälsosamt kostmönster överensstämmer med de hållbara matvanor vi rekommenderas att övergå till för att minska påverkan på klimatet och miljön – läs mer i avsnittet Mat hållbarhet och klimat.
Evidensbaserade råd för att äta hälsosamt
2021-06-28