Allt fler stockholmare får en ätstörningsdiagnos

Dubbelt så många unga män och kvinnor fick en ätstörningsdiagnos under 2021 som under 2011, och ökningen har varit brant de senaste två åren. Det visar en ny epidemiologisk kartläggning från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Bland kvinnor mellan 18 och 24 år gjorde 1,6 procent ett vårdbesök där läkaren registrerade en ätstörningsdiagnos år 2021. Det är en ökning från 0,9 procent år 2011. Kartläggningen bygger på data från de så kallade VAL-databaserna som samlar information om vårdbesök och diagnoser.

- Det rör sig om nästan en fördubbling av andelen med diagnoser. Men resultaten säger inte något om de som inte söker vård för sin ätstörning, det vill säga mörkertalen. Därför kan vi inte säkert säga att andelen med ätstörningar i befolkningen har ökat över tid. Det kan också vara så att fler söker och får vård för sin ätstörning än tidigare, säger Anna Ohlis, överläkare på CES och en av rapportens författare.

Ökning av ätstörningar bland kvinnor i Stockholms län

Figur 1. Andel kvinnor (11 år eller äldre) i Stockholms län som fått en ätstörningsdiagnos registrerad i vården, per år. Diagram visar att ätstörningsdiagnoser för kvinnor mellan 18 och 24 år har ökat från 0,9 procent till 1,6 procent sedan år 2011. För yngre kvinnor kvinnor syns samma utveckling men med lägre siffror. För äldre kvinnor syns inte samma ökning.

Ångest och depression är vanlig samsjuklighet

Det är vanligt med annan psykiatrisk samsjuklighet bland de som har kontakt med vården för ätstörningsproblematik. Framför allt är ångest och depression vanligt, men hos pojkar är adhd och autism lika vanligt som ångest. Kartläggningen visar också att suicidförsök och självskador är tre till fyra gånger vanligare hos kvinnor med ätstörningar än hos andra kvinnor. Mellan 10 och 12 procent av de som fått vård för bulimi har försökt ta sina liv eller skada sig själva under år 2021.

- En förklaring kan förstås vara att finns man i vården antingen på grund av självskadehandling eller ätstörning så finns en större chans att det andra tillståndet uppmärksammas, detsamma gäller även annan samsjuklighet. Men den förhöjda risken för suicid har även visats i andra studier. Så det är viktigt att vården är uppmärksam på suicidala tankar och andra riskfaktorer för suicid bland personer med ätstörningar, säger Anna Ohlis.

Suicidförsök bland personer med ätstörningar

Figur 2. Förekomst av suicidförsök eller skada utan klar orsak (år 2017–2021) bland kvinnor respektive män (11 år eller äldre) i Stockholms län som fått en ätstörningsdiagnos registrerad i vården år 2021 eller som besökt specialiserad ätstörningsvård år 2021. Diagram visar hur stor andel av personer med ätstörningsdiagnoser som gjort ett suicidförsök. Högst andel är knappt 12 procent för kvinnor med bulimi.

Möjlig pandemieffekt

Den kraftiga ökningen av ätstörningar under år 2020 och 2021 kan delvis vara en pandemieffekt. Redan tidigt under pandemin varnade internationella forskare för att samhällsrestriktionerna skulle kunna leda till förvärrade symtom vid en ätstörning. Det är viktigt att nu bryta denna trend så att den inte får negativa långtidseffekter för de drabbade.

Tidig upptäckt och behandling minskar risken för komplikationer och kan öka chanserna till fullt tillfrisknande.

- Om fler patienter skulle kunna fångas upp tidigare med en stärkt primärvård och ökad kunskap hos skolpersonal, ungdomsledare och andra viktiga aktörer, då skulle ett mer allvarligt sjukdomsförlopp kanske kunna förebyggas och behovet av specialiserad vård minska. Det skulle i sin tur minska väntetiderna för dem som behöver den mer specialiserade vården, säger Anna Ohlis.