Rapporten syftar till att ge en aktuell bild av förekomsten av neuropsykiatriska utredningar och diagnoser bland barn och ungdomar i Stockholms län, samt av psykiatrisk vårdkonsumtion kopplad till dessa tillstånd.

Rapporten kartlägger vården för ångestproblematik och spänner mellan år 2014 och år 2022, med fokus på typ av ångestdiagnos, vårdform, samsjuklighet och behandling.

Sedan december 2021 har primärvården i Stockholm ett utökat uppdrag att erbjuda vård till barn och unga mellan 6 och 17 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Yngre barn (0–5 år) erbjuds vård via Malinamottagningar sedan september 2022.

Resultat och rekommendationer från ett projekt med syftet att tillsammans med chefer och personer som arbetar med chefsstöd utforska hur man kan möta utmaningar med arbetsanpassning vid psykisk ohälsa.

Rapporten är en uppdatering av den epidemiologiska beskrivning som presenterades i den tidigare kartläggningen från 2020 av förekomsten av autismspektrumtillstånd och adhd och vården av barn och unga med dessa diagnoser.

Rapporten beskriver förekomsten av diagnostiserad adhd och autism bland vuxna i Stockholm län samt hur vårdkonsumtionen bland personer med dessa diagnoser, inklusive neuropsykiatrisk utredning, ser ut utifrån vårdregisterdata.

Rapporten undersöker när, var och av vem cannabisbrott begås. Rapporten beskriver också hur cannabisbrott påverkar lokalsamhället.

I den här rapporten sammanfattar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vad vi vet fram till november 2020 om coronapandemins effekter inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

I den här rapporten, som ingår i en rapportserie om coronapandemin, sammanfattar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) pandemins potentiella effekter på socioekonomiskt utsatta grupper.

Resultat från enkätdatainsamling som utfördes i 116 skolor i Stockholms län mellan åren 2016-2019. Målgruppen är främst beslutsfattare och intressenter inom Stockholms län som har inflytande över unga personers hälsa.

Rapporten undersöker förekomst av ensamhet i Stockholms län och om sambandet med psykisk och fysisk hälsa, dödlighet och vårdnyttjande.

Materialet är ett stöd för arbete kring mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden som vänder sig till personal i gruppbostäder och daglig verksamhet.

I rapporten kartläggs geografiska skillnader i förekomsten av självrapporterad och diagnostiserad psykisk ohälsa bland befolkningen i Stockholm län.

Rapporten ger en övergripande bild av hälsan bland de allra äldsta personerna i Stockholms län.

Allt fler personer söker könskorrigerande vård. Faktabladet visar att personer som upplever olika aspekter av könsinkongruens upplever större psykisk ohälsa och har högre risk för självmordsförsök jämfört med övriga befolkningen.

Rapporten beskriver livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 148 personer i hemlöshet i Stockholm som intervjuades 2018/2019. Vidare intervjuades företrädare för verksamheter som arbetar med människor i hemlöshet.

Den här övergripande översikten av tidigare systematiska översikter visar ett relativt gott, vetenskapligt stöd för föräldraprogram som ska minska yngre barns utagerande problem.

Rapporten undersöker hur inslaget av cannabis i det dödliga våldet förändrats i Stockholms län och i övriga landet under åren 2008 till 2019.

Låga betyg i årskurs 9 förutsäger ökad risk för depression, självmordsförsök och aktivitetsersättning med psykiatrisk diagnos i vuxenlivet. Sambandet mellan låga skolbetyg och självmordsförsök verkar delvis förklaras av skillnader i uppnådd utbildningsnivå.

Utrikesfödda söker inte vård i samma utsträckning som den infödda befolkningen för ohälsa omgärdad av stigma, såsom sexuellt överförbara sjukdomar, tuberkulos och psykisk ohälsa. Rapporten kartlägger interventioner som syftar till att öka vårdsökande för stigmatiserad ohälsa.